Bakgrundshistorier 2
- cristoffer svärd
- 5 apr. 2017
- 4 min läsning
Jag hörde ett radioprogram.
Nörd som jag är, P1 = sällskap..
Det handlade om en idyllisk by på gränsen mellan Italien & Frankrike i Provence.
En pensionerad advokat talade om hur det började komma utmattade,
blöta ungdomar med ryggsäckar över gränsen om natten.
Hon sa:
"Jag var inte programmerad för det här, jag var programmerad att skydda orkidéerna från fladdermöss."
Drönare & Orkidéer
Jag var inte programmerad för det här
att känna mig kvävd av tacksamhet
Vi äter tillsammans i köket
med axlarna spända av ovisshet
Jag var inte programmerad för det här
att höra drönare surra över stan
Jag är en brottsling numer
som gömmer tonåringar från Sudan
Jag var programmerad
att skydda orkidéerna från fladdermöss
Jag var programmerad att sitta på altanen
& se solen gå ner med ett glas rött
Jag var inte programmerad för det här
och ta emot samtal i mitt hem
att någons fru drunknat i havet
med sina barn - en på 7 & en på 5
Jag var inte programmerad för det här
att höra om de falska flytvästarna
som får en sjunka snabbare
som dom säljer dyrt i hamnarna
Jag var programmerad
att skydda orkidéerna från fladdermöss
Jag var programmerad att sitta på altanen
& se solen gå ner med ett glas rött
Mirakel / Spektakel
Jag loggar in för att stå ut Utanför mitt fönster slår våren ut Allt som växer hör ihop Kan någon höra det vildas rop?
Så mkt smärta, så mkt kaos Hela mitt väsen ber om en paus Jag släpper skärmen i min hand Kommer in i värmen i din famn
Levande mirakel / flimrande spektakel
Jag lever inte som jag lär Jag undrar också vad jag gör här Benen bär mig, hjärtat slår ändå fokuserar jag på det jag inte når
Med blicken fäst på spektaklet rusar vi på in i kaklet Men detta partyt är snart över det är varandra vi behöver
Levande mirakel / flimrande spektakel
Vad är sanning, vad är lögn? Konsekvensen rinner ut i sjön Hur vill du leva, hur vill du dö? Inget som lever är en öde ö
Ingen skriker men alla hör För det kliar när jorden dör Övergången kan bli svår eller fantastisk om vi förstår ..att vi är mirakel, Levande mirakel!
Återigen är jag intresserad av Charles Eisenstein,
om skiftet mellan separation & delaktighet..
Här symboliserat av hur våra skärmar separerar oss,
medan våren exploderar omkring oss.
Vad lockas du av?
Mirakel eller spektakel?
The more beautiful world our hearts know is possible..
Nästa låt är inspirerad av ett vinterprat i radio, av prästen Olle Carlsson.
Han berättade om hur kräftor växer.
Deras skal blir till slut plågsamt trångt, tills det spricker.
De uppsöker då en mörk håla, där de hudlösa väntar i dunklet, på att deras nya skal
skall växa till sig.
En utmärkt metafor för hur smärtsam & ensam transformation kan vara!
Det som ser ut som en tillbakagång - kräftgång - är i själva verket en pånyttfödelse.
Kräftgång
När en kräfta växer ökar trycket inifrån
Hon går sin kräftgång
"Obehag, Vem är jag?" Hennes världsbild blir för trång
Skalet spricker Hudlös gömmer hon sig då
Och hon väntar sårbar i sin mörka tillflyktsort
Hon går sin kräftgång
"Ännu svag formar jag en ny rustning & en sång om allting jag vill få gjort"
Så nu har du fastnat Du glömde din potential
Du går din kräftgång
Men kraften i berättelsen den kan spränga din kokong Kvar på botten lämnar du ditt hårda skal
Nästa låt är väldigt personlig. Jag har medvetet valt detta.
Det är spännande att utmana sig om hur långt man vågar bjuda in lyssnaren.
De flesta är trötta på det tillrättalagda eller pampiga.
Detta är en dokumentär visa som jag skrev efter att ha haft ett ganska förvirrat,
men mänskligt samtal med min handläggare på Försäkringskassan.
Som frilansare hamnar vi mellan stolarna, förväntas anmäla oss till Arbetsförmedlingen efter varje gig.
Undersökningar visar att konstnärer i hög grad väljer att ställa sig utanför
alla trygghetssystem eftersom de inte passar in i mallarna, och därför missgynnas.
Men om vi zoomar ut lite..
Krackelerar inte välfärden pga att det ursprungligen var en överenskommelse byggd på tillit och samarbete?
"Behöver vi mera papper för att lita på varann?"
INTYG
Hej igen, Lars-Olof Jag skriver dig mitt intyg som en sång mitt i natten Om de 50 kvällar som jag roat min publik och betalat skatten Jag vill inte håna dig eller göra narr Inte ta politiska poänger till gitarr Jag är en av 12 miljoner som har bränt sitt sista krut Jag ber dig bara lyssna tills min sång har tagit slut Kunde jag berätta om alla val jag gjort? Tände fickan, fyllde hjärtan Jag faller mellan stolar nu när publiken har gått hem är jag kvar med smärtan Jag vet du kämpar också & du jobbar för vårt land Men behöver vi mera papper för att lita på varann? Jag är en av 12 miljoner som har bränt sitt sista krut Jag ber dig bara lyssna tills min sång har tagit slut Oroliga tider Nånting faller samman kanske är det bara skalet? Jag gick in i väggen Här är mitt intyg nu, Lars-Olof när du står inför valet Du har makten & jag vet att ansvar kan va tungt Jag mår mycket bättre nu men jag måste ta det lugnt Alla tysta miljoner som har bränt sitt sista krut Jag ber dig bara lyssna tills vår sång har tagit slut
Tack för att du följde med tills denna blogg var slut..
Comments